Alldeles för många har svårt att se det positiva i saker, det spelar liksom ingen roll vad det är - man hittar ändå något som kunde vara bättre eller helst inte existera alls. Ibland händer det att jag kommer på mig själv med att tänka "Om Det bara kunde vara så här istället" eller något liknande, och det gör mig arg. Inte på det som just då känns fel, utan på mig själv.

Jag vill kunna vara en förebild, någon som folk kan se upp till och ta efter. En person som folk respekterar och vill likna på grund av det jag åstadkommer. Så många av dem jag älskar verkar hitta fel på sig själva hela tiden, och jag kan inget göra för att ändra dem. Det är så frustrerande att jag bara vill skrika och slänga något i väggen. Vad ska jag göra för att få dig förstå att du är perfekt precis som du är? Vad FAN ska jag göra för att du ska fatta hur fin jag tycker du är?!

De jag beundrar är mina förebilder. Det spelar ingen roll om du fått mvg på ett prov, vågat ta på dig något annorlunda eller om du alltid lyckas vara ärlig, om jag känt dig länge eller bara passerat dig på stan. Jag bestämmer själv vad jag tycker är värt att beundra någon för, och vem som är värd att bli en förebild.

Att se min förebild bli en svag människa känns troligen lika hemskt som för den personen. Så GE INTE UPP! Hitta fler positiva saker om dig själv och din omgivning. Det tar tid och jag övar fortfarande själv, men det är värt det. Jag har lärt mig att vara nöjd med mig själv som jag är, och kan idag verkligen säga att jag gillar t.ex. mina ögon, ben, näsa m.m. m.m. sen får väl folk tro att jag bara skryter eller försöker framhäva mig själv framför alla andra - jag bryr mig inte. Tycker du så är du antagligen bara ute efter att hitta negativa saker hos någon annan för att känna dig lite bättre själv.

- Bitch, säger du.

- Höj ditt självförtroende, säger jag.