Är hemma idag, inte för att jag är sjuk utan för att jag fick arbeta hemma.
Hittade på mina gamla dagböcker och en del saker var verkligen lika konstiga som... jag var i den åldern.
Stod det inte på knappt förståelig engelska hade jag ritat bilder av vad jag gjort under dagen, och de var inte heller helt lätta att förstå sig på.

Jag har verkligen ändrat uppfattning om vad som är viktigt. Under tiden jag skrev de där dagböckerna (6:an, 7:an) var det lek varje dag. Man var kär i nästan alla killar och man skulle ha presenter jämt, jämt. Då var det helt naturligt, men nu känns det bara väldigt långt borta.

Vid vilken tidpunkt började man förändras till något annat än ett barn? Till något jäkla mellanting mellan barn och halvt vuxen? Jag märkte ingenting, jag minns inte när allt det där blev konstigt och fick flytta på sig för andra "viktiga" saker.

Vem bestämmer vad som är viktigt?

Jag vill vara barn igen. Slippa tänka så mycket, bara leva som man gjorde då. Man var arg på någon i tio minuter, sen var allt bra igen. Nu tar det flera månader.

När slutade man vara barn?